24.5.2016
Medlemsinfo 4/2016
1. Sammandrag över användning av hyrd arbetskraft
2. Ändringar i semesterlagen och hur de tillämpas
3. Arbetsgivarförbundet inleder förhandlingar om samhällsfördraget, dvs.
förhandlingar om tillämpningen av konkurrenskraftsavtalet
1. Sammandrag över användning av hyrd arbetskraft
Apotekarnas Arbetsgivarförbund lät utföra en enkät om användningen av hyrd arbetskraft i apoteken under tiden 11.2 – 11.3.2016. Förbundet tackar alla dem som deltog i enkäten. Den besvarades av 57 % av apotekarna.
På basis av enkäten är erfarenheterna av användningen av hyrd arbetskraft i huvudsak positiva och den inhyrda arbetskraften upplevs som yrkesskickliga, flexibla och bra arbetstagare. Den största nackdelen med användningen av hyrd arbetskraft är att den är dyr och också delvis för att omsättningen av arbetstagare är stor.
Enligt undersökningen används hyrd arbetskraft i första hand för farmaceutuppgifter (60 %). Av dem som besvarade enkäten uppgav 30 procent att de inte använder hyrd arbetskraft.
Inhyrd arbetskraft används för att det är svårt att få vikarier (48 %) och för att det är lätt att använda sådan (32 %). Hyrd arbetskraft används också av andra orsaker (38 %), bl.a. för kortvariga och plötsliga sjukdomsfall samt vid tillfälligt behov av arbetskraft.
Behovet av hyrd arbetskraft i apoteken kommer enligt enkätsvaren att vara ungefär det samma i framtiden (37 %). En del av apoteken kommer inte alls att använda sig av hyrd arbetskraft (33 %).
Endast 23 procent av dem som besvarade enkäten har rekryterat de arbetstagare som arbetat i apoteken som inhyrda arbetstagare.
Man upplevde att frågan gällande antalet hyrda arbetstagare var besvärlig. Det här visar att hyrd arbetskraft används tillfälligt och bara några dagar i månaden eller i stället för arbetstagare som är sjuka, har semester eller som andra vikarier.
På basis av svaren i den öppna delen av enkäten är erfarenheterna av hyrd arbetskraft bl.a. som följer:
Plus
- Hyrd arbetskraft kan avlönas tillfälligt och bara för vissa dagar
- Flexibla och bra arbetstagare
- Behändigt vid tillfälligt behov, i stället för arbetstagare som har fridagar
- Enkelt och smidigt
- Lönekostnader uppstår inte under sjukdomstid
- Inga risker för moderskapsledigheter eller sjukledigheter
- Kunnig arbetskraft
- Raska och pigga farmaceuter
- Fungerar vid stram tidtabell
- Minskar stress och förbättrar trivseln på arbetsplatsen
- Även om det är dyrt att hyra arbetskraft gör effektiviteten att saken förändras speciellt om den egna personalen har rätt till alla tillägg och full semester
- Minimalt papperskrig
- Fungerande system vid nödsituationer
- Med hjälp av hyrd arbetskraft kan man lätt anpassa behovet av personal till det rådande läget
Minus
- Dyrt, verkligen dyrt
- Stor omsättning, kvaliteten varierande
- Den stora omsättningen av arbetstagare gör att mycket tid går åt till introduktion
- Kompetensen varierar
- Man vet aldrig vem som kommer
- Semestervikarierna är inte alltid de man har avtalat om
2. Ändringar i semesterlagen och hur de tillämpas
Insjuknande under semestern eller del av den
Självriskdagar gällande insjuknande under semestern återinförs i semesterlagen, såsom vi informerade i föregående medlemsinfo. Verkställandet av självriskdagarna är dock annorlunda än förut.
En självrisktid på 6 vardagar införs till rätten att flytta fram semestern. Det betyder att de sex första sjukdagarna för vart och ett semesterkvalifikationsårs semester är självriskdagar, som inte berättigar till framflyttning av semestern. Självriskdagarna tillämpas enbart då arbetstagaren har tjänat in längre semester än fyra veckor (24 vardagar).
Hela självrisktiden på sex vardagar gäller semestrar som är fem veckor (30 vardagar) eller längre. Ifall arbetstagaren till exempel har tjänat in 26 semesterdagar, kan självrisken vara endast två vardagar. Ifall semesterdagarna är 36, är självrisken för dessa sex vardagar. Alla de semesterdagar som överstiger dessa sex självriskdagar kan flyttas fram ifall de övriga villkoren för arbetsoförmågan fylls (arbetstagaren utan dröjsmål har begärt att semestern flyttas fram och att en tillförlitlig utredning över arbetsoförmågan på begäran har lagts fram och att arbetstagaren inte har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet).
Självrisken kan också förbrukas som enskilda dagar. Arbetstagaren kan vara arbetsoförmögen t.ex. under fyra semesterdagar under sin sommarsemester och två dagar under sin vintersemester. Ifall man kommer överens om att en del av semestern tas ut följande semesterperiod, bedöms självrisktiden på sex vardagar separat för den intjänade semesterrätten för vart och ett enskilt semesterkvalifikationsår.
Självrisktiden tillämpas inte i situationer då arbetstagaren insjuknar före semestern (eller man känner till att arbetstagaren under semestern kommer att undergå sådan sjukvård). Bestämmelserna om dessa situationer kvarstår oförändrade, dvs. att semestrar i enlighet med semesterlagen kan flyttas fram på arbetstagarens begäran. Som tidigare gäller denna rätt enbart semestrar intjänade enligt semesterlagen. Med andra ord flyttas inte semester som baserar sig på längre semesterrätt enligt kollektivavtal fram i de fall då arbetstagaren insjuknar innan semestern börjar.
Den nya semesterlagen träder genast i kraft från 1.4.2016.
Intjäning av semester under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
I framtiden intjänas semester under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet under högst sex månader vid varje enskild barnsbörd eller adoption. Tidigare intjänades semester under hela ovan nämnda familjeledigheter.
Ifall familjeledigheten har börjat före 1.4.2016, tjänas semester in för ovan nämnda familjeledigheter enligt nu gällande bestämmelser, dvs. semester intjänas under nio månader.
Ändringen av semesterlagen gäller alltså endast familjeledigheter som börjar 1.4.2016 eller senare.
EK har publicerat ett PM (på finska) om denna fråga och det finns här.
3. Arbetsgivarförbundet inleder förhandlingar om samhällsfördraget, dvs. förhandlingar om tillämpningen av konkurrenskraftsavtalet
Apotekens Arbetsgivarförbund och Farmaciförbundet inleder den 1.4 förhandlingar om tillämpningen av samhällsfördraget, dvs. konkurrenskraftsavtalet. Förhandlingarna med Servicefacket PAM inleds 11.4. Dessa branschvisa kollektivavtalsförhandlingar ska slutföras före 31.5.2016. När förhandlingarna har förts bedömer centralorganisationerna hur täckande avtalet är den 1 juni 2016.
