27.6.2012
Medlemsinfo 5/2012
1. Arbetsgivarförbundet har fått ny layout och ny webbplats
2. Ändringar av sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012
3. Skyldigheten att betala lön för väntetid då slutlikviden fördröjs
4. Anställningsvillkor och personalförmåner i samband med byte av apotekare
5. Handbok om förhindrande av osakligt bemötande
6. Stipendier ur APTA-fonden
1. Arbetsgivarförbundet har fått ny layout och ny webbplats
Arbetsgivarförbundets nya webbsidor har nu öppnats. I samband med detta förnyade förbundet sin layout.
I samband med reformen har vi lagt ut nya blanketter som medlemmarna kan skriva ut för olika skeden av anställningsförhållandet. Blanketterna kan också fyllas i på datamaskinen innan det skrivas ut eller sparas i den egna maskinen.
Då webbsidorna förnyades ändrades också uppbygganden av webbsidorna och de välkända länkarna. Den största ändringen gäller alltså navigeringen och en ny gruppering av innehållet. Man har med ändringen strävat efter att ge innehållet en enklare och tydligare utformning och att förenkla navigeringen på sidorna.
Vi vill gärna ha respons om hur förbundets webbplats fungerar och om innehållet så att vi kan korrigera eventuella felaktigheter och brister.
Det främsta syftet med den nya layouten är att ge en ungdomlig, tidsenlig, sakkunnig och lättillgänglig bild av förbundet. Apta.fi:s huvudfärger är vitt, fräscht grönt samt grått i olika toner. Webbplatsen har inte många bilder, eftersom avsikten är att forma Apta:s layout genom en övervägd användning av färger och typografi.
Dog Design har planerat Apta:s nya logo. Den förlängda t-bokstaven i logon ger ett intryck av ett tak, som avspeglar det ”skydd” förbundet ger sina medlemmar och dess avsikt att samla alla medlemmar under samma tak. Bokstävernas form har inflytande av det grekiska alfabetet. Bokstävernas upprepade runda form ger logon rytm medan t-bokstavens förlängda tvärstreck ger den hållning. Logons visuella utseende är avsett att vara klart, kompakt och fräscht och den gräna färgen passar bra för förbundets referensram.
2. Ändringar av sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012
A. Tiden för ansökan om sjukdagpenning förkortades från 1.6.2012 till två månader. Partiell sjukdagpenning ska också ansökas inom två månader från det deltidsarbetet har börjat. Ifall arbetstagaren insjuknar t.ex. 4.6, ska man senast 4.8 ansöka om sjukdagpenning.
B. Arbetsgivaren ska anmäla om arbetstagarens sjukfrånvaro till företagshälsovården då arbetsoförmågan har varat utan avbrott eller i kortare perioder i en månad. Därefter börjar företagshälsovården tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagaren reda ut möjligheterna för arbetstagaren att återvända till arbetet och vilka stödåtgärder som behövs.
C. Förutsättningarna för att sjukdagpenning betalas efter 90 sjukdagpenningsdagar är att företagshälsovårdsläkaren ger ett utlåtande om arbetstagarens möjligheter att fortsätta i sitt arbete. Företagshälsovården bedömer arbetstagarens återstående arbetsförmåga och reder tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagaren ut möjligheterna för arbetstagaren att återvända till arbetet efter lång eller ofta upprepad sjukfrånvaro.
Ytterligare uppgifter finns på FPA:s och Arbetshälsoinstitutets webbplatser.
3. Skyldigheten att betala lön för väntetid då slutlikviden fördröjs
Arbetsgivaren kan bli tvungen att betala s.k. lön för väntetid till arbetstagaren, ifall betalningen av slutlikviden fördröjs när anställningen upphör.
Enligt lagen upphör också lönebetalningsperioden när anställningen upphör. Om anställningen upphör till följd av uppsägning, upphör lönebetalningsperioden när uppsägningstiden löper ut. Om arbetsavtalet upphör på grund av att det är tidsbundet, upphör lönebetalningsperioden den sista arbetsdagen enligt arbetsavtalet. Slutlikviden ska finnas till arbetstagarens förfogande på anställningens sista dag.
Ifall betalningen av slutlikviden fördröjs när anställningen upphör, har arbetstagaren rätt att få full lön för väntedagarna, dvs. lön för s.k. väntetid. Man kan bli tvungen att betala lön för väntetid för högst sex kalenderdagar.
Exempel
Ifall arbetsgivaren betalar slutlikviden t.ex. tre dagar försenat, ska lön för tre dagar betalas till arbetstagaren.
Ifall betalningen av slutlikviden försenas längre tid än sex dagar, begränsas arbetsgivarens skyldighet att betala lön till sex dagar. Lön för väntetid ska betalas för alla kalenderdagar, inte enbart för arbetsdagar.
Skyldighet att betala lön för väntetid kan uppstå till och med om några euro fattas från slutlikviden. Det har inte heller någon betydelse om den försenade delen av lönen är egentlig lön eller t.ex. semester- eller övertidsersättning. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att betala lön för väntetid ifall betalningen har fördröjts av räknefel eller annat därmed jämförbart misstag.
Arbetsgivarförbundet har i kollektivavtalet med Finlands Apotekarförbund och Servicefacket PAM avtalat om en arbetsavtalsmodell, där man reserverat tid för beräkning av lönen i situationer som leder till hävning av en anställning. Enligt skrivningen betalas slutlikviden inom två veckor från det att anställningen upphörde ifall anställningen har hävts. Detta avtalsvillkor som gäller endast hävning, kan inte tillämpas när anställningen upphör med uppsägning. I fall av uppsägning betalas slutlikviden på anställningens sista dag, ifall man inte separat har avtalat annorlunda.
Det är dock möjligt att i arbetsavtalet avtala om betalningen av slutlikviden när anställningen uppgör med uppsägning. Då kan man i arbetsavtalet t.ex. anteckna: slutlikviden betalas på apotekets följande lönebetalningsdag efter det att anställningen har upphört. Man kan också avtala om andra beräkningstider för slutlikviden, t.ex. då anställningen upphör genom uppsägning, betalas slutlikviden inom två veckor från anställningens upphörande.
Skyldigheten att betala lön för väntetid när slutlikviden fördröjs ipdf-form.
4. Anställningsvillkor och personalförmåner i samband med byte av apotekare
Köp av apotek är överlåtelse av rörelse
Vid apotekarbyte övergår anställningsvillkoren som sådana till den nya apotekaren. Det är fråga om överlåtelse av rörelse och vid överlåtelse av rörelse övergår arbetstagarna i den nya apotekarens tjänst som gamla arbetstagare och rättigheter och förpliktelser i anslutning till anställningen kvarstår oförändrade. Detta betyder att arbetstagarnas kollektivavtalsenliga förmåner, såsom uppsägningstidens längd, semesterförmåner och övriga sådana förmåner som intjänas enligt intjäningsprincipen kvarstår.
Arbetsavtalet binder den nya apotekaren
Allt det som skrivits ned i arbetsavtalet binder också den nya apotekaren och därför är det viktigt att skilja mellan de förmåner som är anställningsvillkor och de förmåner som baserar sig på apotekets frivilliga praxis som kanske varierar från år till år. Dessa frivilliga personalförmåner som arbetsgivaren erbjuder sina arbetstagare antecknas inte i arbetsavtalet.
Natura förmåner
Arbetstagarens lön kan bestå av penninglön och natura förmåner. De allmännaste skattepliktiga förmånerna är bostads- och telefonförmåner samt den ”gratis måltid” arbetstagaren får. De förmåner som ges som natura förmåner och som beskattas är del av lönen och binder den nya apotekaren vid överlåtelse av rörelsen. Ifall förmånen slopas ska arbetstagaren ersättas i form av förhöjd lön.
Apoteksspecifika personalförmåner vid överlåtelse av rörelse och hur de omvandlas till anställningsvillkor
Det lönar sig att hålla alla de personalförmåner som en enskild arbetsgivare enligt sin prövning beviljar sina arbetstagare skilt från anställningsvillkoren. Ofta vill arbetsgivarna belöna sina arbetstagare på olika sätt och sätten att belöna varierar enligt arbetsplats. Personalförmånerna är en brokig mångfald, då arbetstagaren utöver sin penninglön kan få t.ex. motionssedlar, lunchsedlar, för vilka arbetstagaren betalar beskattningsvärdet, rabatt på arbetsgivarens produkter och tjänster, företagshälsovård som omfattar läkartjänster, julpeng, bonus, extra lediga dagar, extra eller längre kaffe- och matrast osv.
Det är frivilligt för arbetsgivaren att erbjuda anställningsförmåner. De personalförmåner som arbetsgivaren erbjuder blir inte anställningsvillkor, även om de beviljas årligen ifall arbetsgivaren varje år separat fattar beslut om att bevilja dem.
I juridisk litteratur har man funderat över om alla de förmåner arbetstagaren har ska kvarstå vid överlåtelse eller kan man slopa eller minska några till sin betydelse små förmåner i samband med överlåtelsen. Problemet kan i allmänhet lätt lösas, så att man frågar om den överlåtande apotekaren kunde ha slopat dessa förmåner genom ett ensidigt beslut. Ifall den överlåtande apotekaren hade haft möjlighet till detta, försvagas arbetstagarnas ställning inte i princip i den nya apotekarens tjänst även om den nya apotekaren slopar arbetstagarnas rätt till förmånerna i fråga. Sådana tilläggsförmåner har ofta uppstått av praxis i företaget. Också en sådan frivillig personalförmån omvandlas lätt till ett anställningsvillkor, om man antecknar detta i arbetsavtalet.
Anställningsvillkor och personalförmåner i samband med apotekarbyte i pdf-form finns här.
5. Handbok om förhindrande av osakligt bemötande
En uppdaterad version av förhindrande och hantering av osakligt bemötande på arbetsplatserna har publicerats. Avsikten med publikationen är stöda arbetsplatserna i förhindrande och hantering av trakasserier, osakligt bemötande och diskriminering samt vid utarbetandet av handlingsplaner och -föreskrifter i anslutning till dem. Publikationen kan beställas via Arbetarskyddscentralens webbplats.
6. Stipendier ur APTA-fonden
Nästa tidsfrist för ansökan om stipendier löper ut 30.6.2012. Ansökningarna behandlas i augusti. Anvisningar och blankett finns under adress apta.fi/APTA-rahasto.
